I lördags när vi var ute hos hans föräldrar i Luleå, så ville jag att Per skulle ta bild när jag hoppade.
Jojo okej, det gick väl sådär kan man säga!
Per knäppte säkert tio bilder och han kapade av mig huvudet varje gång och sen tjurade han och sa "jamen det är faktiskt inte så lätt"
Så då tog jag kameran och han hoppade istället och ja, jag behövde bara ta en bild, tjii fick han.

Men denna bilden blev i allafall hyffsat bra, dock ser de ut som att min mun är vidöppen och tungan sticker ut som på en andfådd hund, men så är de faktiskt inte!
Pers mamma tryckte in ett gelehjärta i munnen på mig så de är faktiskt de som syns, inte min tunga.

Förövrigt är det Pers föräldrar som står i bakgrunden, så ni vet..