Helt otroligt!
Igår var jag och tränade innebandy, vaknade upp stel som ett kylskåp imorse men hade ändå inte grym träningsvärk.
Men ville ändå ut och springa idag för att mjuka upp musklerna lite och ja, fortsätta på samma hälsosamma spår som jag nu påbörjat.
Dock är det slitigt att jogga, när man spelar innebandy är de mer kuta-lunka-kuta-sitta-kuta-lunka-sitta osv. Ni förstår grejen alltså?
Jogga är ju mer uthållighet, och inte avlida typ.
Men jag lyckades överleva!
Dock känner jag att mina lår är blytunga och riktigt riktigt trötta, hade ju krampkänningar idag och ja, hade jag sprungit tre steg till nu så hade jag definitivt fått kramp.

Äsch, vi får se hur de känns imorgon och har inte låren rymt och jag fortfarande kan använda mina fötter så ska jag antingen springa eller powerwalka hem ifrån jobbet imorgon.

Per undrade förut om jag blivit tokig och ja, jag snart villig att fråga mig själv samma sak.