Åh, nu är jag ännu gladare! När jag höll på att göra den sista touchen på mina muffins så ringer telefonen, trodde först att de var Amal så ni kan ju gissa min förvåning när jag ser att de står "privat nummer" jag trodde knappt de va sant. Men jodå, när jag svarade så hörde jag en bekant röst som sa "hej älskling" då hoppade mitt hjärta några extra slag.
Han hade precis ätit kvällsmacka och börjat sakna mig så då var han bara tvungen att ringa mig innan de var läggdags.
Så vi hade ett långt mysigt samtal, och jag slogs gång på gång på gång hur jäkla mycket jag älskar den människan, han är verkligen min klippa att luta sig emot.

Han skulle försöka ringa mig igen imorgon, eller han sa mer ordagrant att han bara var tvungen att ringa mig imorgon igen. De känns härligt att han saknar mig minst lika mycket som jag saknar honom.

Nu ska jag lägga mig i soffan och bara ta de lugnt och fortsätta le åt mitt underbara liv..