Jag tror mitt hjärta stannade en sekund.

Datum:2009-10-09 / Tid:10:34:03

När jag ska gå och lägga mig så gör jag nästan alltid samma sak, innan jag slår av datorn så går jag in en sista gång på mil.se för att kolla så att ingenting har hänt nere i Afghanistan. Oftast så är allt lugnt och jag kan gå och lägga mig i lugn och ro. Men igårkväll var ingen vanlig kväll. Jag möttes av rubriker och texter om att två svenskar var skadade därnere, och värre blev de när jag gick in på aftonbladet och möttes av rubriker som "två svenskar skjutna" och då flög mitt redan oroliga hjärta rakt upp i halsgropen. Jag fick återigen olidlig panik och min enda tanke var "snälla gud, låt de inte vara Per"

Här sitter man hemma, helt maktlös. De enda jag kunde göra var att gå in på mil.se och uppdatera ungefär en gång i minuten. Till sist somnade jag dock av utmattning. Till min stora glädje och oro så ringer telefonen halv 5 imorse och på displayen står det "privat nummer" och jag vet vad de innebär, Afghanistan. När jag svarade och fick höra Pers röst trodde jag att hjärtat skulle stanna, hittade inga ord först men till sist kunde jag klämma fram ett svagt "tack gode gud". Tyvärr hörde jag att något var fel, och förstod genast att de två killarna som är skadade är några i Pers närhet. När han sen berättade vilka de är så kände jag klumpen komma tillbaka, dessa två är ju till och med två killar som jag träffat vid många tillfällen. Jag blev så arg på alltihop när jag fick höra allt, arg på att han är därnere men mest arg på de idioterna som sköt mot dom. Helt ärligt så trodde jag att allt var över nu, men ack så fel jag fick. Nu är jag mer orolig än någonsin!

Jag hoppas nu att de sista 8 veckorna blir lugna, och att alla killarna därnere får komma hem välmående.


Kommentarer
malin

Jag läste det där igår på aftonbladet och mil. Håller tummarna på att det är slut på dumheter nu när det är så nära hemresa för dom. Hoppas tyskarna vet vad dom gör så grabbarna är på benen snart igen :)

2009-10-09 / 11:35:10
http://gabson.blogg.se/
Fru Evelina

usch och fy!

jag tänker faktiskt också på din karl varje gång jag läser nåt om det...

HOPPAS att alla dessa oroligheter är ÖVER snart, jag förstår faktiskt inte grejen med krig :-(



kramar

2009-10-09 / 14:15:42
http://happilyeverafter.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback