Jag avskyr Afghanistan, försvarsmakten, utlandstjänst och liknande. Nu vill jag ha min underbara älskling hemma på heltid, inte bara då och då. Jag känner verkligen att jag har börjat bli lite less på de här nu, så de är ju tur att de är här är hans 10 sista veckor därnere. Men jag måste väl erkänna att de här månaderna har gått fortare än jag hade förväntat mig i förväg, fast ska väl kanske inte ropa hej förrän vi har kommit över ån.

Åh, han åker ikväll och de känns inte alls roligt, även fast att jag vet att han måste åka för att komma tillbaka. De är skönt att mitt logiska tänkande fortfarande finns där nånstans, och faktiskt får kika fram då och då. Men inte fan är de roligare för de att ligga ensam i soffan på kvällarna, eller att gå och lägga sig i en tom kall säng. Men jag är ju faktiskt inte helt ensam, och de är ju tur.

Nu ska jag gå och pussa lite extra på min älskade, gör det ni också.

Ha en fin dag så hörs vi antingen ikväll eller imorgon.