Åh, jag blir alldeles skakis när jag tittar på bilder ifrån när Jeff var en liten pytte. Jag minns knappt att han var sådär liten och nästan försvann i ens famn. Tiden går fort men det är inget som jag är ledsen över, jag älskar att vakna upp varje morgon och veta att man har en hel dag framför sig med Jeff och hur han lär sig att göra nya saker. Det är verkligen livet!

Här får ni se hans senaste grej, nu har han lärt sig att ligga på mage och lyfta på huvudet länge, och titta sig omkring. Om man lägger sig på magen framför honom och pratar med han så blir han helt uppspelt och skrattar så mycket att huvudet trillar åt sidan, så sött! Man ser hur nöjd han blir varje gång han kommer på mage och får visa vad han kan. Idag låg han och stirrade på apan i babygymmet, och till sist började han tjoa och oooa åt den också, undrar vad han sa tihi.