Jag har avverkat en överjävlig magsjuka med en snuttig bebis som blev hysterisk så fort jag försvann ner i hinken. Men jag var rätt nöjd med samsovningen när jag låg och skakade som ett asplöv och lillan låg nära nära. Nu är jag frisk även om magen inte riktigt hunnit ikapp ännu.  Lillan är lite extra snuttig också, men hon vägrar ju ersättning så de finns inte så många alternativ. 

Apropå lillan, hon gör framsteg dagligen. Häromdagen krälade (ålade som en larv typ) hon och kröp ibland. Nu kryper hon enbart och blir bara snabbare och snabbare. En annan populär sak hon har börjat med; dra sig upp mot saker. Hon ställer sig dock mest på knäna bara, även om hon också börjat bli stabil med fötterna. Jag minns så väl när det var Jeff som lärde sig de här sakerna, och nu är det lillan. Jag säger det igen; tiden går lite för fort!