Idag är det ett ar sedan olyckan.. olyckan som tog hans liv..
Natten till idag aterupplevde jag begravningen, och det är inget jag nagonsin ville uppleva igen.

Nu vid tretiden sa tänkte jag pa samtalet jag fick för precis ett ar sen..
När Therese hade ringt och ringt mig pa min mobil men jag jobbade ju sa kunde inte svara.. men jag visste direkt när jag sag de missade samtalen att det var nagot viktigt för hon ringer aldrig och aldrig att hon skulle ringa tva ganger heller..
Jag kommer alltid minnas vad hon sa och exakt hur hon sa det.. varenda lite bokstav..

Jag tänker pa dig Cnoe, helt plötsligt en vanlig dag sa kommer ditt lilla busleende upp i huvudet och det far mig att le..

Nu ska jag kila iväg till en närliggande kyrka och tända ett litet ljus..