Mår ni bra hörni? Let me know.

Jag mår kanske inte strålande men helt okej ändå, och de räcker för mig. Dagen började då helt fantastiskt när telefonen ringde och de va min älskade Per i andra änden. Kan en dag börja bättre än så? Ja, om han hade varit hemma och kramat mig kanske men de här var de näst bästa. 

Dagen blev ändå oändligt lång och bitvis jobbig, men man klarade sig igenom de också. När klockan blev 17 så ropade jag spontant "ÅH ja, jag slutar NU!!" Angelica tittade lite smått fundersamt på mig faktiskt när jag skuttade ut och hämtade min jacka. Men men, jag blev ju glad så!

Imorgon blir de ytterligare en lång dag innan jag får ledigt på lördag, gissa om jag längtar? Man behöver nog inte vara einstein för att räkna ut den ekvationen. 

Jag ska då ligga i soffan hela den här kvällen och vila upp mina stackars fötter så jag är på topp imorgon, låter som en bra idé va..?