Känslosamt.

Datum:2009-05-04 / Tid:15:25:00
Per har nu åkt till Stockholm, om ett par timmar sitter han på flyget mot Afghanistan. De blev ett tungt och känlosamt avsked på flygplatsen men vi försökte vara så tappra som vi bara kunde. Men nog högg de till ordentligt i magen när jag såg hans ryggtavla försvinna in i gaten.

Men den verkliga vågen av saknad kom inte förrän när jag steg innanför dörren här hemma. När jag såg hans kläder, kände hans lukt och såg hans kaffekopp stå framme på bordet. Hela min kropp skriker efter honom och hade han klivit innanför dörren nu i den här sekunden hade jag nog svimmat av lycka. Men jag vet att de kommer dröja ytterligare sex veckor innan jag får se hans vackra ansikte och känna hans varma kärleksfulla händer.

Jag kan inte beskriva bättre hur de känns just nu, de är bara tomt.

Kommentarer
Fru Evelina

=(

men 6 veckor går fort!!! vad gör han där, kan det liksom vara farligt för honom?

2009-05-05 / 12:01:06
http://evelinas.blogg.se/
Malin - brandteknologen

Försök ta det en vecka i taget, tänk inte på att det är 6 veckor. Tänk dig fram till helgen, sen har en vecka gått, sen fokuserar du fram till nästa helg osv. Det funkar i alla fall för mig som har min pojkvän 130 mil bort. Hoppas det går bra för er!

2009-05-06 / 18:27:24
http://detbrinner.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback