Vi har återigen haft en riktigt mysig dag, först lunch med A-L på stan och sen for vi till mina släktingar på kalas. Jeff stortrivdes med all uppmärksamhet och skrattade gott, tills han blev alldeles för trött och då var det bara att packa in honom i bilen. De tog kanske två minuter innan han slog igen ögonen och sov som en gris.

Ikväll ska jag och A-L till kyrkogården faktiskt, hon ska fota lite och jag ska till mormors grav och tända ett ljus från mig och Jeff. Det känns fortfarande konstigt att skriva att vi ska till hennes grav eller att ens tänka på det. Det är som att det inte riktigt har sjunkit in ännu, och jag undrar om det någonsin kommer göra det. Jag saknar henne lika mycket idag som jag gjorde för ett år sen, och jag blir lika ledsen fortfarande (om inte lite mer nu) över att hon inte fick träffa Jeff. Det är nånting som troligtvis alltid kommer väga tungt i hjärtat, men jag lever med tron att hon ser honom ändå och hon också får njuta av hans gurglande skratt.

Vi ska även tända ljus för andra människor som inte finns hos oss längre och som vi saknar oerhört.

Det är sånna här dagar som gör att man verkligen känner tacksamheten över ens liv och de människor som man har omkring sig.. ♥