Det blev en liten spontanfika med Angelica idag på stan. Det är verkligen en människa som jag kan prata fritt med, som lyssnar, förstår och försöker hitta lösningar på allt. Det är terapi för själen att träffa henne! Just idag blev det inte särskilt mycket terapi, men det var pga lite andra trista saker, men så är det.

Ni vet, när man är så nära någon man vill prata med men som inte vill.. Får huvudvärk av att tänka på det och bättre blir det inte av att jag inte kan tränga undan det. Ja jag ska ta och slå mig själv i huvudet lite till.

Äsch struntsamma! Jag ska inte spåra iväg här nu.

Jeffisen är fortfarande hostig så nu ska jag bädda ner honom och mig själv under täcket och se Emil tills man kan alla repliker utantill.