Visst är det så att när man har en vrålsnygg joggingdress så är det lika med att man springer fort som en leopard utan att flåsa som att man håller på att dö av andnöd?
Jag tror det är lite psykologi bakom det där med att köpa nya träningskläder, för nog är det väl så att när man ser bra ut så mår man bra? Man kämpar nog lite mer på joggingrundan än om man skulle komma springande med ett par bomullsbyxor som var redo för papperskorgen redan för två år sen.
Eller har jag fel?

  

Bara för att tillägga, flinet på bild nummer ett är alltså innan joggingrundan, efteråt hade jag knappast ork eller anledning att se sådär självbelåten ut.

Kolla även in Pers pulsklocka som jag lånat, tyvärr är den inte min vän längre.
Nej, det beror inte på att den inte ger mig de resultaten som jag vill ha, det kan jag godkänna ett tag till. Men jag godkänner inte att pulsbandet inte känner av när jag tar på mig det, så en runda som ska ta 20-30 minuter tar dubbelt så lång tid enbart för att jag måste slita och dra i bandet så det får "kontakt" med min puls.