Det börjar närma sig med stormsteg, nu är det bara en ynka vecka kvar innan jag ska styra bilen mot kallax och möta min älskade Per! Då har han varit iväg i ungefär 7 veckor, och om jag ska vara ärlig så börjar de kännas lite nu. I början var de tufft men sen blev de lättare och lättare, men nu när de bara närmar sig mer och mer blir de tvärtom alltså tyngre och tyngre igen. Sen hoppas jag inte att de blir några problem med hans leave-resa för i såfall kommer jag bli fullkomligt galen, och då menar jag inte sucka-djupt-och-bli-lite-besviken-galen, nej då menar jag åka-till-afghanistan-och-strypa-hans-chef-galen! 

Jag hoppas i allafall den här veckan går snabbt som attans, men de tror jag. Jag ska ju jobba rätt mycket och de brukar ju göra så att tiden bara springer iväg.


Tänk om en vecka, jag kommer sväva på små rosa moln.. ♥