Godmorgon på er!

Första natten hemma med Jeff gick över all förväntan. Först ville ju förstås inte lillgrabben sova alls och ville bara pipa och snutta, men efter ett tag slocknade han som en stock. Dock slocknade han bredvid mig medan han åt och jag somnade också, så när jag vaknade tre timmar senare låg han fortfarande kvar och Per vaknade förvirrat och frågade mig "hur länge har han ätit" då kändes det som om någon hade drogat mig kan jag ju säga. Men men, egentligen gillar jag inte att han sover i sängen och speciellt inte när vi också sover men det funkar ibland. Så länge han är nöjd så är jag nöjd kan jag ju säga.

Idag ska vi då bara ta det lugnt och försöka komma ikapp lite mer, men än så länge går det himla bra. Både jag och Per känner ett sånt lugn nu när han väl är ute, det var ju så mycket stress innan över att jag var sjuk och flytten mitt i allt.

Imorgon blir det hembesök och sen ska vi iväg på vägning, och förhoppningsvis har han gått upp som han ska. Sen på torsdag ska jag på mitt återbesök för blodtrycket och jag håller alla tummar, fingrar och tår att det har börjat gå neråt men man ska inte ta något förgivet. Igår när läkaren på sjukhuset gick igenom min sjukdom så kom det fram att jag har haft en svår havandeskapsförgiftning och då kan det gå lite saktare att bli frisk också.


Nåväl, nu ska jag mysa ner mig i soffan med Jeff och bara njuta, medan Per är i tvättstugan och tvättar lite nerbajsade kläder. Lite senare kommer det dyka upp en förlossningsberättelse här, tänkte försöka skriva den medan de fortfarande är färskt i minnet.