Okej, då provar jag igen.

Här kommer som utlovat en liten sammanfattning om hur det gick till när Jeff döptes, och hur vi hade valt med psalmer, texter osv.

Vi valde själv präst, Helge. Han var nere i Afghanistan samtidigt som Per, sen är han en person som Per träffat mycket under sin tid inom försvaret. Även jag har träffat honom under graviditeten när Per fortfarande var därnere. Han var alltså det självklara valet för oss från dag ett. Jag tycker att han var en av den största anledningen till att dopet blev så pass personligt och vackert som de blev.

Vi hade två faddrar, Anna-Lena och Mikaela. Även dom var ett självklart val när vi började prata om vilka vi ville ha som faddrar åt Jeff, och vilka som hade funnits där för oss och givetvis, vilka som skulle bli bra förebilder åt honom genom livet. Vilka blir inte bättre än en brandman och en sjuksköterska? Sen var speciellt Mikaela otroligt viktig för mig att få ha som fadder åt Jeff eftersom att hon följde med mig på ultraljud och undersökningar, kom med mat och filmer, höll mig sällskap, bakade och bara fanns där när jag behövde henne medan Per var i Afghanistan.

Mikaela, Anna-Lena & jag.

Jag var bestämd redan från början att vi skulle ha två psalmer som inte spelades på var och vartannat dop. Det är så många som har "du vet väl om att du är värdefull" och "tryggare kan ingen vara" och helt ärligt gillar jag ingen av dom. Den sistnämnda har jag även dåliga minnen förknippat till. Vi valde istället att ha "ett liv ur dina händer" och "när du ser en droppe glittra", två psalmer som jag personligen tycker är så vackra, och jag kan inte förstå hur de inte kan spelas oftare på dop. Våran organist gav oss beröm för vårat val av psalmer med orden "vad härligt att ni valt lite annorlunda, jag är helt ärligt lite trött på att spela de allra vanligaste efter en sommar med många dop"

Sen hade vi även Angelica som sjöng "Älskade barn" och "Handens fem fingrar". Det finns även där en historia om varför vi valde just dessa, eller i allafall "handens fem fingrar". Vi var ju till Kebnekaise för ett år sen. En kväll när vi låg i tältet och skulle sova bad jag Angelica att sjunga en vaggvisa, då sjöng hon den här för mig och jag minns hur jag rös för att hon sjöng så vackert. Då sa jag åt henne "när jag får barn måste du sjunga på dopet" och hon lovade det. Det vi inte visste om då var att Jeff redan hade börjat gro i min mage.

 
Det kommer även dyka upp en liten film när Angelica sjunger.

Eftersom att jag hela tiden ville att stämningen skulle vara personlig och familjärt så valde vi att ge små uppgifter till ganska många. Faddrarna läste dikten "ett gudbarn", min pappa läste "Evangeliet om Jesus och barnen", Pers brorsa läste en förbön, Pers syster hällde upp vattnet i dopfunten, min storebror tände dopljuset och så spelade en annan av Pers systrar (han har fem haha) gitarr som avslutning på hela dopet.

Det kan nog lätt bli rörigt när det är så många olika som ska läsa och göra saker. Men så var det inte alls! Det blev däremot fint och uppskattat att många fick göra sin lilla grej för Jeff. Det blir ett fint minne för Jeff i framtiden när han kan titta på bilderna och filmerna ifrån dopet.

    

Vi gjorde egna program till kyrkan, eller jag köpte ett lite finare papper och sen gjorde min brorsa resten. De blev otroligt snyggt och proffsigt! Man hade ju kunnat köra på vanligt papper och bara skriva ut, men jag kände att de bara skulle se slafsigt och billigt ut, sen skulle de inte vara något att spara till Jeff så vi valde att göra så här. Jag vill gärna ha det enkelt och fint.

  


Vi bjöd in nästan alla vi känner kändes det som, kanske inte alla men nära inpå. Dock var det ganska många som inte hade möjlighet att komma pga för långa avstånd. T.ex kunde inte Pers kompisar som han var med till Afghanistan komma. Men jag är glad att så många ändå kom och gjorde dagen minnesvärd och speciell! TACK!

   

Jag gör ett separat inlägg om hur vi gjorde efteråt med fika osv.